Punktering och döda fåglar

Hohoooo Niklas här! Igår var en spännande dag! Det började på vägen till skolan, vi skulle ha ett prov i språk, som förberedelse till dom riktiga mid-term proven som kommer nästa vecka. Jag var taggad, jag var förberedd, jag var påläst. Jag hade allt tajmat och klart in i minsta detalj. Trodde jag.

En språklektion i Bahasa Indonesia, lägg märke till den arga blicken hos tjejen nere till höger på bilden i bilden som säger "Nej, bröd är billigt i Indonesien". Jag tror hon inte gillar billigt bröd. Konstigt tant.

På väg till skolan, mitt i Denpasars hektiska morgontrafik så small det plötsligt till och min vespa blev näst intill okontrollerbar, det var endast min långa erfarenhet och körvana (Evil Knievel släng dig i väggen) som förhindrade en katastrof, då jag var centimeter från att köra in i en vagn full av kokade degbollar med kyckling. Jag stannade vid sidan av vägen och tittade på bakdäcket, det var platt. Kul läge!

Jag var tvungen att hitta någon slags verkstad! Men nu är det så att Denpasar ligger en bit från stranden och turistdelarna, så flera invånare har knappt sätt en vit människa förut eller hört ett ord på engelska. Därför var det hyffsat svårt att göra sig förstådd och att förstå när folk försökte förklara vägen till en verkstad. Och tro mig, det var svårare att hitta en öppen verkstad med någon som kunde engelska än att hitta en ärlig politiker i riksdagen.

Men efter otaliga stängda verkstäder, och en långsam åktur på motorvägen (aldrig i mitt liv har så många tutat på mig samtidigt, det var kul) så hittade jag till slut en grabb på ~17 år som satt på en pall vid sidan av motorvägen. Han kunde inte ett enda ord på engelska, men för 16 kronor lagade han mitt punkterade däck och jag kunde åka vidare.

Den förstaklassiga verkstaden

Jag missade test-provet, men sånt är livet. En annan sak som är livet är döden, den gjorde sig påmind när vi kommit hem till villan igen. En halv palm hade nämnligen ramlat ner i poolen. Jag och Fredrik drog upp det mesta på land, men lämnade kvar en del mindre bråte som fick ligga och flyta runt medan vi spelade någon slags efterbliven vattenvolleyboll. Efter en stunds plaskande så märkte vi att bråtet som låg kvar i poolen var ett fågelbo som hade följt med palmen, brevid fågelbot låg det en eller annan död fågelunge. Mysigt badsällskap! Med alla kallsupar vi fick under vårt plaskande så är det bara att konstatera; fågelinfluensan here we go!

Sen på kvällen så var det den vanliga Taco's and Tat's Tuesday, men om det blir det i ett annat inlägg! Så stay tuned! /Niklas