torsdag 1 december 2011

Hårfrisering Bali Style!

Efter några månader här på Bali så har vårat hår växt som ogräs i koskit. Så jag, Patrik och Fredrik tänkte att vi skulle ta tag i saken och gå till en frisör! Vi åkte först till en frisör / skönhetssalong inne i Canggu. Det var faktiskt en riktigt seriös frisörsalong, som verkade lite småexklusiv med allt från fisförnäm manikyr/pedikyr till en riktigt Jean-Pierre Barda karaktär i uppknäppt skjorta och tighta jeans till frisör.Patrik och Fredrik tyckte detta var lockande och betalade därför 50.000 IDR (runt 40 kronor) för en noggran hårtvätt följt av en frisyrklippning.
Fredrik blottar sin skalp!


Patrik före
Fredrik före


Fredrik efter
Patrik efter




Jag däremot kände mig skeptisk till det hela, och kanske en aning snål. Så jag bestämde mig för att på vägen hem titta in på ett lokalt ställe precis där vi bor. Det var kanske inte det smartaste jag gjort i mitt liv. Stället var ett litet grönt skjul mellan vägen och ett risfält. Frisören var glad i hågen, men verkade inte förstå ett ord engelska, och jag tror ärligt talat inte han talade indonesiska heller då mina försök att kommunicera möttes av stumhet, samtidigt som han pratade på om gud vet vad på ett odefinerat språk. Jag lyckades urskilja "Messi" och "Barcelona", så tydligen pratade han om fotbollsmatchen som visades på den lilla teven han hade på väggen.
Den lokala frisersalongen, eller vad man nu ska kalla det.
Lägg märke till ansiktsmasken, hår är tydligen farligt!
Jag trodde att jag iallafall gjorde mig lite förstådd med mina handgester och upprepningar av dom indonesiska orden för kort, långt, etc. Tydligen inte. Karln rakade av allt hår på sidorna, tunnade ut resten av håret och lät det förvandlas till någon väldigt konstig rysk fyllevariant av en mohawk. Sedan plockade han fram en kniv/skalpell och började trimma runt öronen och i nacken. Samtidigt försökte han rätta till antennsladden till teven med andra handen. Det var spännande. Priset? 9000 IDR, ca 7 svenska kronor.

Jag fick tyvärr ingen bra bild på min misslyckade frisyr, men här ser man hur Robert försöker rädda min skalle med en rakapparat senare under kvällen! Och det blev faktiskt helt ok! Så nu ser jag normal ut igen.

Vad kan vi lära oss från detta då? Jo, gå inte och klipp dig i ett skjul på ett risfält där priset är 7 kronor och frisören iklädd ansiktsmask pratar med sig själv på något konstigt språk och fixar tv-mottagningen samtidigt som han har en kniv mot din nacke.

//Niklas

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar