Adjö, käre Kristola.

Hallå hallå där! Niklas här, bra va?



Idag har vi haft våran längsta och troligen jobbigaste skoldag hittills. Första lektionen började 8.20, och den sista slutade kl 16.00. Först hade vi ekonomi, sen juridik, och sist litteratur vilket bestod av att läraren sjöng sånger och vi läste dikter på indonesiska. Sen skulle vi ha ekonomi igen (!) men den lektionen blev inställd och framflyttad till fredag, något som inte direkt skapade lycka och eufori bland klassen, då alla hade sett fram emot första långa helgen med en ledig fredag, många hade t.ex. redan gjort planer. Med "några" menar jag vi. Vi ska nämligen till Gili Islands på fredag. Ni kan ju få gissa själva om vi ställer in trippen till öarna på bilden för att gå på en ekonomiföreläsning.

Många av er är säkert nyfikna på hur det går för vår lilla varanvän! Namntävlingen gav inte så många förslag, vi fick in ETT namnförslag av vår smått retarderade klasskamrat Linus Adolfsson. Ödlan heter alltså numera Kristola. Ni i DMP förstår. Vi hade den i en tom plastbehållare till vattenautomaten (Ni vet en sån som finns på alla kontor i amerikanska filmer). Vi tog hand om den på bästa möjliga sätt, vi gav den vatten, löv, stenar, apelsin, bacon, ett ägg och en död trollslända. Men den lille krabaten ville inte äta. Inte ens när vi la både bacon och trollsländan på huvudet så ville den äta, den bara låg där och blinkade och lekte orm, sådär med tungan som ormar gör ni vet. En bacon-trollslände-orm vid namn Kristola.

Fredrik var överlycklig över sin nya kompis

Men när han insåg att ödlan inte var lycklig så blev Fredrik ledsen i ögat.

Och Marre var inte så förtjust över att ha ett rovdjur i köket.

Så på grund av dessa anledningar, en olycklig ödla och en mindre glad Marre gjorde att vi igår beslutade att släppa den fri. Jag önskar att jag kunde skriva att frisläppandet blev en fin ceremoni, med tända ljus/facklor, tårdrypande avsked, och en lycklig ödla som i slow motion springer ut i friheten till tonerna av Whitney Houstons I Will Always Love You.

Så blev dock inte fallet. Det blev dock ett annat slags fall då ödlan slet sig ur Fredriks hand, landade på ett bord, sprang rakt ut i luften och föll en dryg meter och landade på nacken. Något groggy sprang den sedan över golvet, hoppade ytterligare en halvmeter och sprang under våra moppar och hoppade slutligen ut på vår gård igen. Där lever den nog tryggt i en buske nu, förhoppningsvis utan allt för stora fysiska och psykiska men.

Nu ska vi åka till en lokal surfarpub, Deus ex Machina, och chilla och ta en öl eller två! Hare gött och stay tuned!